Det finns nog inget vaccin mot dårpippiviruset

Hittade en egen text från 2009 som jag tror är tidslös. Den hängde samman med gutturala läten från publik under en match.

Här kommer Texten:

Fick en släng av Galna Gubb Sjukan (GGS) eller Griniga Gamla Gubb syndromet (GGG) häromveckan vilken tyvärr gärna åtföljs av Sura Gubb Viruset (SGV). Tror jag såg det första utbrottet redan som liten då bilen tvärstoppade. På den tiden fanns inga säkerhetsbälten eller bilbarnstolar. Jag satt i framsätet och låtsades köra då farsan tryckte på bromsen och jag for ned i golvet. Kravlade mig upp och hytte med näven ”Ävla Vovvol” (Djävla volvo). Det tyckte pappa var jätteroligt. Men jag hade ju lärt mig av honom att det är medtrafikanternas fel om något går snett i trafiken.

Överhuvud taget är således bilen en smittohärd för dårpippiviruset. Dess nästintill symbiotiska samspel med trafikanter får näring av ”skylla på andra syndromet” och kan uttrycka sig på olika sätt.

Värst är när dessa virus slår till samtidigt. Återigen får jag en minnesbild från barndomen då jag följde pappa på fotboll. Folk omkring gapade och skrek, hytte med nävarna och hotade en svartklädd liten gubbe (domaren) till livet bara för att han missade ett inkast.

Så där utsattes jag för den kombinerade varianten. Jag har funderat på om det finns något annat vaccin är lobotomi och valium. För sprit är ju rena utlösaren och direkt olämpligt. Insikt kan hjälpa och säkert även terapi. Men det bästa motmedlet tycks ändå vara en gnutta överseende och glädje. Det smittar också.

Börje Peratt

Text från 2009 här publicerad 14 nov 2017

Lämna en kommentar